Det har blivit ganska intensivt med A senaste tiden, vi har setts ganska mycket och hörts varje dag (hade 26 dagar på snap igår hehe). Han är väldgt svartsjuk och dubbelkollar hela tiden så jag inte träffar någon annan, samtidigt som han hela tiden berättar att han inte vill ha förhållande, alltså väldigt mixade signaler. Någonstans har jag väl själv med känt så, att han inte är rätt person att bli kär i eller ha ett förhållande med, att det bara hade blivit problem. Han känns liksom inte som en så himla bra kille egentligen....I helgen var jag iaf i Karlstad med tjejerna och både A och jag var ute på varsitt håll, vi pratade i tele och det blev lite drama. Jag sa att jag ändå vill att han skulle vara gullig emot mig och visa att han bryr sig, ett kriterie jag inte tyker är så överdrivet med tanke att han kräver att jag inte ska träffa andra. Efter det blev han iaf väldigt konstigt emot mig och hörde knappt av sig. Igår skrev jag och frågade om jag skulle komma under kvällen som vi bestämt, varpå han svarde "ja visst", tyckte det var lite drygt svar vilket jag skrev till honom, men sa att jag skulle komma runt kl 18. Då svarar han ungefär att han tycker de känns som att jag börjar se så seriöst på detta och att han inte pallar de, utan att vi kanske kan ses längre fram....blev så chockad först och kände att jag ville försvara mig, skrev typ att jag inte alls tänkte på det seriöst, att jag bara haft en lite tuff helg osv (pappas bror dog i helgen) men att kanske var lika bra att inte ses då. Efter ett tag när jag tänkt över det, kändes detta som de var ganska bra ändå och lite som en enkel väg ut. Tog senare bort han på snap, dels för att jag inte skulle få några återfall och behöva bli påmind om han hela tiden, men också för att jag inte ville att han skulle snapa mig när det passa honom. Är nog lite allt eller inget med det. Då skrev han iaf direkt och undrade varför jag gjort det. Tror egentligen inte han ville sluta träffas helt utan bara få det på sina "villkor" igen så han ble nog chokad när jag bröt helt...känns på ngt sätt som jag "vann". Känns lite tufft för va så mysigt att ha någon att hänga med samtidigt så var de lite väl mkt dramatik för ett typ av förhållande som ska vara lättsamt. Han är nog släppt om några dagar hehe.

Så nu ska jag väl försöka tindra igen hahah. Annars rullar det på med skolan och C-uppsatsen, i helgen ska jag till Hanna i Lund, ska bli så kul. Va extremt längesedan vi umgick under en längre period, vi kommer nog ha mycket att prata om. Fick reda på idag att mamma fortfarande skriver med mitt ex, tyckte de kändes lite jobbigt. Han är fortfarande ett känsligt ämne för mig, vill liksom att han ska må bra men samtidigt vill jag inte ha något med honom att göra längre. Sjukt att man kan ha varit med någon så länge och nu bara känna att de är lite småjobbigt när han kommer på tal eller hör av sig. Det är liksom inte ens mkt jobbigt...