Träffade ju mitt ex idag, det känns förjävligt. För det första var det som jag trodde då han fortfarande hoppas att de ska kunna bli vi igen, han såg så ledsen ut när jag sa att det nog inte kommer att hända. Han hade fixat sig så fint för min skull, lilla pärlan <3. Han berättade hur mycket han ångrar att han prioriterade som han gjorde och att han inte öppnade upp sig om all skit som hänt honom och bara var ärlig, för det var ju det jag ville. Han sa att han ändrats nu och börjat öppna sig för folk, sa att han alltid varit så rädd att jag och kompisarna skulle lämna honom om vi visste sanningen och att de var därför han inte gjort de tidigare. Men han berättade lite av det, att pappan slagit både honom och mamman och att de gått så långt att de till och med funderat på att byta efternamn. De har fått flytta till en annan stadsdel och mamman har fått byta jobb. Han har ockå slutat betala för sin bror. Han hade kommit till så många bra insikter, men tyvärr räcker de inte längre för mig. Det gör så ont att såra honom på det sättet, men man kan ju inte vara med någon man inte är kär i. Han frågade om jag trodde de fortfarande skulle vart vi om han prioriterat mig framför sin bror och vart ärlig om allt, jag tror det, var tvungen att säga ja. Men antagligen hade de inte varit rätt för de....Känns som man är tillbaka på ruta ett idag, känns lika hemskt som när vi gjorde slut. Men nu vet jag iaf att jag kommer överleva. Jag hoppas bara att allt går bra för honom, att han får styrka och livsglädje, plzzz God. Tänk vad leden han skulle blivit om han visste att jag legat med sex personer efter honom. Känner mig som en hemsk person som sviker och väljer bort den finaste människan jag nånsin träffat </3 vill bara rädda honom.